1930-talets Moskva. En berömd författare censureras av den sovjetiska staten: hans roman förbjuds och premiären av hans nya pjäs om Pontius Pilatus ställs plötsligt in. Inom några dagar blir han en paria. Drabbad av förtvivlan börjar han skriva en ny roman - en djärv satir där djävulen, Woland, anländer till Moskva för att utkräva surrealistisk och poetisk hämnd på dem som är ansvariga för författarens fall. Även om han vet att detta verk aldrig kan publiceras i Sovjetunionen, uppmuntrar hans musa Margarita honom att skriva det ändå, oavsett konsekvenserna.

Filmen väver samman Bulgakovs roman med hans egen biografi och skapar en mångbottnad berättelse som utspelar sig i tre parallella tidslinjer: det halvrealistiska Moskva på 1930-talet, det fantastiska framtids-Moskva i Mästarens roman och Jerusalem år 33 e.Kr.

Mästaren och Margarita blev ett publikfenomen i Ryssland med över fem miljoner biobesökare – men också ett av de mest attackerade verken i statlig propaganda. Medan regissören Michael Lockshin kallades ”förrädare” och ”folkets fiende” i Kremltrogna medier, hyllades hans filmatisering av Mästaren och Margarita internationellt för sitt djärva anti-totalitära budskap och sina enastående konstnärliga kvaliteter. Lockshin, som är amerikansk medborgare, lämnade Ryssland redan i slutet av 2021 efter att inspelningen på plats avslutats, och har sedan dess tydligt och offentligt fördömt Putins regim och kriget i Ukraina.